Gick upp tidigt och läste tidningen idag. Rubriken är inspirerad av Bengt Wernerssons ledare i dagens Laholmstidning. Han skriver att Sfi, Svenska för invandrare, har kritiserats och ifrågasatts i stort sett hela tiden sedan starten 1965. Det finns ingen som har koll på vad det ger en invandrare att läsa Sfi, skrämmande tycker jag. När jag var barnflicka i Tyskland läste vi tyska för invandrare på en skola som jag tror motsvarar våra studieförbunds utbildningar och där fick man verkligen lära sig. Jag hade inte läst någon tyska innan jag åkte och pratade ganska bra redan efter ett par månader. Det är ju jätteviktigt att de kan anpassa utbildningen efter behovet. Förutsättningar och ambitioner varierar säkert väldigt individuellt från person till person.
När jag sedan slår upp en annan sida i tidningen står där om två kvinnor, båda med akademisk examen från Bosnien. De läser utbildningen ”den korta vägen” på Högskolan i Halmstad. Det handlar om att deras examen från Bosnien ska kompletteras till att passa in på den svenska arbetsmarknaden. Bra! tänker jag och hoppar sedan till av ilska när jag läser: ”Någon examen kommer de arton deltagarna inte att få, men däremot någon sorts diplom som förhoppningsvis är meriterande vid jobbsökande”. Vaddå ”någon sorts diplom” och ”förhoppningsvis meriterande”?! Varför så futtigt låg ambitionsnivå? Tråkigt att arbetsförmedlingen i Halland inte kan sätta ett högre mål när någon nu har kommit med en så bra integrationsidé. Nåväl, här får de tydligen lära sig mer än inom Sfi iaf.